Sommarplaner

Det blir väl sommar även i år. Just nu lyser den med sin frånvaro, efter några korta visiter för att reta oss lite. “Jag är här runt knuten, jag kommer när det passar mig. Kanske.” Tyckts den säga.

I förhoppningen om att sommaren faktiskt kommer, gör vi lite planer. Utemöblerna ska oljas (påbörjat) blommor till balkongen ska planteras (de stackars pelargoner jag satt kommer inte leva länge till efter alla dränkningsförsök de utsatts för) och en gasolgrill ska inhandlas.

Men du sommar. Det är helt ok att komma även om vi inte är klara.

Advertisements

Maraton

Idag har tusentals starka människor sprungit 42km. Vilken bedrift! Vädrets makter var inte direkt med dem.
12 grader och ösregn större delen av dagen. Då hade vi det betydligt behagligare i San Diego 2003 där jag sprang maran. Sjukt kul och sjukt jobbigt. Jag behöver aldrig göra om det. En mara är ändå en mara,  jag har inga problem med att leva på gamla meriter.
Förra året var vädret något bättre under Stockholm maraton. Vi slapp i alla fall regnet. Jag och Liv var där och tittade. Hon blev så inspirerad att hon glömde att hon inte kunde gå själv än och tog sina första steg den dagen. Det tog henne bara att se 20 000 pers springa.

Sommartider hej hej!

Uteserveringspremiär den 29 maj. Vi frös som små jon.

Förr i tiden var det lag på att uteserveringspremiären skulle ske den 1 april. Väder oavsett satt vi där med en kall öl i handen, oftast huttrade med 17 lager kläder på. Kan inte säga att det var så stor skillnad idag är. Den där sommaren jag träffade i helgen har tydligen tackat för sig. Tillfälligt,  hoppas jag.

Golfboll

Smet iväg på lunchen och fick massage. Åh så skönt, tänker du nu.
Ja, om man njuter av att bli överkörd av en ångvält. Ungefär så kändes det.

Tydligen gjorde jag ok ifrån mig, för terapeuten tyckte jag skulle lägga mig på golvet hemma, med en golfboll under skuldran för att komma åt vissa punkter.
Det är du tillräckligt tålig för, sa hon. Tack?
Nu måste jag handla golfbollar alltså.

Naiv

Jag längtade aldrig efter att få barn. Som yngre tänkte jag att längtan nog kommer så småningom och när den gör det är det dags att göra något åt den. En bit över 30 insåg jag att den nog aldrig kommer och att det var dags att göra något åt Det.

Sagt och gjort. En underbar, viljestark liten individ kom till oss.

Jag trodde jag hade koll. Jag var under omständigheterna ganska bra på att gilla läget. Men under en lång tid förväntade jag mig att livet skulle återgå till det normala igen. Tills jag insåg att det aldrig kommer göra det. Tur är väl det. 

Hitta lugnet

Du behöver hitta ditt lugn, fick jag som feedback på en intervju för ett antal år sedan.

Jag blev sur. Omotiverat sur, kanske. Ja, jag kan vara hetsig, rastlös, prata på tok för snabbt,  svamla iväg om oväsentligheter. Men i sammanhanget kände jag mig orättvist behandlad. Sammanhanget behöver vi inte gå vidare in på, men det rörde sig alltså inte om en anställningsintervju.

Jag Kan vara lugn. Jag lovar. När jag t ex instruerar på något av mina pass eller håller en intervju i arbetet, Är jag lugn. (Hör du hur jag blir lite irriterad på feedbacken nu igen? Jag har tydligen inte släppt det hela än) 

Men nu svamlar jag iväg. Till lugnet.
På halvtaskigt humör tog jag mig iväg till ett yogapass ikväll. Betydligt gladare, och lugnare, tog jag mig hem. Trots att kroppen vägrat göra av vissa av positionerna och trots att benen skälvt som asplöv i vissa andra. Prestationen lämnade med andra ord ett och annat att önska. Men jag köper det. Det är ok ändå.

Du behöver hitta lugnet. Du behöver ta dig i brasan,  ska jag svara nästa gång. Och därmed genast motbevisa mig själv.

Namaste.

Fartblind

Måndag.

Jag har sprungit runt som en skållad råtta på möte efter möte och försökt hinna ikapp med frågor som inkommit under min frånvaro förra veckan.

Efteråt landar jag hårt i soffan och undrar hur fyra dagar till i samma tempo ska vara genomförbara.

Men det går.
Man blir fartblind ganska snabbt.
Och så håller man tummarna för att man inte missar något väsentligt under tiden. Ibland känns det som ren tur att man inte missar mer.